torsdag 26 augusti 2010

Bloggfrånvaro

Jag håller för fullt på att lära mig mitt nya jobb. Det går jättebra. Jag tror att jag är relativt lättlärd, vilket är en klar fördel vid ett nytt jobb. Att sluta halv fem på dagarna istället för sex och sju är precis så skönt som jag hade föreställt mig. Likaså att slippa jobba helger. Och det här med flex alltså, vilken grej! Sen gör det ju inte saken sämre att jag verkligen tycker om min arbetsplats. Stormtrivs, skulle man kunna säga. Nästa torsdag är det gårdsfest med mat och vin. Det känns som att jag har kommit hem, på något vis. Jag älskar mat och vin.

Apropå hem så håller jag dessutom på att packa för fullt. Jag ska lämna lägenheten vid Skogskyrkogården och flytta ihop med en kompis i Huddinge. Vilket gör att jag drar ner på hyran med fyra tusen i månaden. Fyra tusen är ganska mycket pengar. Det är en långweekendresa i månaden. Och jag gillar långweekendresor. Nu ska jag inte åka bort en gång i månaden, jag bara säger att jag skulle kunna göra det för mina överblivna pengar – om jag skulle vilja.

Livet är kanske inte helt enkelt just nu. Det är faktiskt ganska jobbigt, rätt mycket att göra och så. Men det är roligt, livet. Väldigt roligt!

fredag 13 augusti 2010

Musiktips: Carolina Wallin Pérez

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i Kent. Ganska oförtjust faktiskt, vilket har resulterat i att jag inte har lyssnat speciellt mycket på dem. Men när Carolina Wallin Pérez sjunger Kent blir det helt plötsligt intressant. En underbar röst och lite jazzig ton och Kents låtar är oemotståndliga.



Carolina Wallin Pérez på Spotify

fredag 6 augusti 2010

Bildkavalkad Kefalonia






















Det var en välbehövlig och helt fantastisk semester. Jag hann läsa två hela böcker och en halv. Jag hann bada fem timmar om dagen och jag hann sola fyra. Jag hann bli brun och jag hann börja flagna. Jag hann dricka billigt vin och jag hann äta massor av friterad ost. Jag hann bränna mig på en manet och jag hann tro att jag kanske skulle vara brännskadad för livet. Jag hann se nästan hela ön och jag hann ha ångest över att behöva åka hem.