Äntligen fredag

Slussenterminalen verkligen andas fredag när jag sitter där och väntar på mitt tåg. Människor går med systemkassar, möts, bestämmer möten och hela luften är full av förväntningar inför kvällen. Det är nästan så att jag också blir sugen på att gå ut. Gå på fest. Dansa. Dansa. Men med ett glas vin på den här veckan skulle risken vara väldigt överhängande att jag skulle somna rätt omgående. Risken är ganska överhängande utan vin också.

När blev jag så här trött och tråkig? Har jag blivit gammal? Nej, jag föredrar fortfarande att skylla allt på den här gråkalla trista årstiden. Hur andra orkar, det är ett mysterium. Solsemester på Kanarieöarna kanske. Själv hoppas jag på våren. Jäklar, va jag ska dansa i vår. Bara för att, liksom.