Pizza butt

Två gånger sedan jag flyttade till Stockholm har jag varit på Pizza hut. Två gånger för mycket var det. Första gången jag var där fick vi vänta oförskämt länge på vår mat, bara för att efter nästan en timme få höra att de hade glömt oss och gett våra pizzor till någon annan. Som plåster på såren fick vi vitlöksbröd. Jahaja. Som att vitlöksbröd gör allt okej.

Nu senast när jag var där fick jag is i pepsin fast jag hade sagt att jag ville ha den utan. Dessutom fick jag soltorkade tomater på pizzan, som kom efter fyrtio minuter, fastän att jag hade bett om att få vara utan just såna. Och när pizzan väl kom bad jag om ett glas vatten. Ett glas vatten som aldrig dök upp och när vi skulle betala var jag så sur att jag helt passivt aggressivt funderade på att skriva anledningen till den uteblivna dricksen på kvittot. När servitören kom med notan sa han helt oengererat ”Jag hoppas att ni får en fortsatt trevlig dag” men då var det för sent att smöra efter dricks. Det ska han ha alldeles klart för sig, det aset.

Aldrig mer Pizza hut med sin snobbiga ”vänta här för bordsplacering”, hundrakronors skitpizzor och oförskämda servitörer. Aldrig mer!