Den blev rätt okej ändå, bylinebilden. Tillslut.
Det är i alla fall väldigt snygg rosalila färg i bakgrunden.
Och på mina kinder.
...Och i mitt hår...
Om man vill läsa krönikan kan man antingen klicka på bilden här bredvid eller besöka den online här.
Ps. Idag gick Jugge förbi utanför mitt jobb. Ni vet Nalle Knutssons kompis, Jugge. Det var stort. Större än när Måns Herngren frågade mig om vi hade De Geers biografi. Fast det var nog mest för att jag inte fattade att det var Måns Herngren. Jugge syns ju lång väg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Woohoo! Jag känner en kändis :D
Känner du Jugge? :O
Haha, I wish!
Nej, jag känner dig :)
Nu kommer du väl tjaaaataaa om att jag ska sjunga på bröllopet. Suck..
Okejrå!
Jag minns mycket väl att vi kollade rougen (stavas det så?) innan vi gick ut.. Väggen smittar.
Grattis!
sedär!
Fin start, och du..glöm aldrig att rosa alltid är rätt! =)
Åsa: Det känns skönt att åtminstone du vet att jag egentligen såg normal ut dendär dan :D
Tack!
Malin: Rosa är bra, det hade kunnat vara värre, som grönt. :)
Härligt! Fast det blir aldrig större än att möte Lundell på Götgatan. DÅ svartnar det för ögonen..:)
Magnus: Nä, det är sant. :)
Skicka en kommentar