.jpg)
Jag hade världens plan. Jag hade kollat på en karta. Enkelt att hitta, tänkte jag. Bara att gå Birger Jarlsgatan fram till Hamngatan och sen Voila! Men när jag kom upp från tunnelbanan insåg jag att jag inte hade en aning om vilket håll på Birger Jarlsgatan jag skulle gå åt. Så jag gick. Och ungefär utan för Sturegallerian hade jag tappat bort mig. Ringde i panik till Jessica som först skrattade i fem minuter innan jag ens hade hunnit säga något och sen frågade om jag såg svampen. Jag som alltid har tänkt mig svampen som röd med vita prickar svarade nej. Den är grå, tydligen. Och med lite hjälp hittade jag faktiskt fram till Norrmalmstorg.
Sedan blev det fika och bio. Filmen om Che Guevara, som jag ville se, kanske inte var den ultimata filmen att se så där, men den var väldigt intressant. Förutom när mina tankar vandrade iväg och jag fick kväva en fnissattack mitt i den värsta av skottlossningar. Jag röstar för vin nästa gång. Kanske inte en hel flaska men någonting ditåt. Och hemmamiljö. Jag gillar hemmamiljöer.
Om det nu blir någon nästa gång, det vill säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Haha jag fick kväva en fnissattack så typiskt dig!! =P
Dog natt
Ja, men jag lyssnade på en rolig låt på tunnelbanan dit och jag kunde inte sluta tänka på den :D
Dog natt!
Varför skulle det inte bli någon annan gång?
Jadu Freddis, sånt vet man aldrig. Men det ser ut att bli det i alla fall :)
Hej Minna!
Fnissattacker på bio känner jag minsann igen =) Det kanske var tur det bara blev kaffe innan(denna gång) ;)
Nu påminde du mig om låten ju! Det där var bra taskigt! Jag hade faktiskt fått bort trallandet i skallen innan! Well well...
Ha en bra vecka, hoppas du är välkommen på jobbet nu!
Kram kram Syrran
Hej Syster!
Haha, ja vi har fnissat i våra dagar men då har det ju ändå varit filmer som tillåter fnissanfall ;)
Du ska lyssna på låten jag länkade ju!
Klart jah är välkommen nu, jäkla helvetesinventering :D
Puss och kram!
Skicka en kommentar