.jpg)
Idag slog jag en stol i huvudet på mig själv. Det var inte alls särskilt smidigt och det är tur att ingen såg det. Nu har jag natten på mig att komma på en bra förklaring till den begynnande blå bulan precis ovanför mitt högra ögonbryn. Jag gissar att den kommer att vara fullskalig ungefär snart.
Det känns rätt oglamouröst att berätta för frågande folk på jobbet att jag har slagit en stol i huvudet. Dessutom kommer de fråga hur det gick till och det vill jag helst inte berätta. Ingen kan ens ana hur oberäkneliga stolar kan vara när de befinner sig i luften, därför skulle människor inte ha någon som helst förståelse för mitt lilla missöde. Så, en lagom trovärdig förklaring vore på sin plats. Kanske något med flygande tefat...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Mahahaha!!
Jag är så lycklig över att jag inte är den enda personen som lyckas med så märkliga saker!
Lägg ärtor på bulan och säg att någon puttade dig på gatan.
Åsa: Jag lyckades inte med någon märklig sak. Stolen gjorde! Märkliga stol. :D
Haha, det påminner mig om när jag råkade ge mig själv en blåtira med en chokladjulkalender. På riktigt! Bara svingade den lite och så knockade jag mig själv. Jag hade tyvärr flera vittnen så jag kunde inte mörka det som du...
Johanna: Haha, en chokladjulkalender också.. Dom ska ju tillhöra the good guys kan man tycka, eftersom dom innehåller choklad.
Idag tappade jag fyra alfapetspel på min högra fot. Alfapet är inte så roligt som man kan tro faktiskt.
Ha ha, det låter farligare än man kan tro att jobba på bokaffär.
Det är det Käpt'n flint, det är det. Det är minsann inget jobb för mesar inte!
Jag har full förståelse för dig. Jag skulle kunna göra samma sak själv, men de flesta blåmärken jag får kommer ifrån saker jag går in i. Tex väggar. Felplacerade väggar.
Tonytod! Felplacerade väggar är verkligen inte att leka med! Inte stolar heller. Vi borde bli medvetna om det snart.
Skicka en kommentar