Omtagning

Om jag hade varit två decimeter längre och vägt ungefär tjugo kilo mindre så hade jag nästan trott att jag arbetade som fotomodell. Åtminstone på fritiden. Eller nej, kanske inte. Jag hade i alla fall missat att bylinebilden skulle vara liggande och inte stående, vilket alla mina bilder var. Stående alltså. Så idag var det återbesök i biblioteket i Årsta. Mitt hår var platt och jag var ful. Och allt jag kunde tänka på var de där enstaka bilderna från förra tagningen som faktiskt blev bra. Jessica sa att jag skulle tänka på min favoritserie så jag tänkte på Dexter och gjorde världens konstigaste min. Ingen bild blev särskilt bra men det får gå ändå. Jag tänker att det är ju ändå texten människor ska läsa. Det ger mig prestationsångest. Så istället gör jag om min blogglayout (med hjälp av Jessica). Det var ändå dags för det. Jag är rätt nöjd tror jag. Och trött.

Jag såg förresten världens längsta man idag, han var säkert tre meter lång. Han var så lång att när han skulle betala i kassan på Willys så såg han inte kassörskan. Ungefär som ett barn som inte når upp fast tvärtom. Han nådde liksom över på något vis. Han nådde inte ner. Jag kanske borde ha honom på min bylinebild.