När jag pluggade och var superfattig så var alltid natten till den 25:e den bästa natten på hela månaden. Då hade jag levt på nudlar i tre veckor och var helt utsvulten. Klockan tolv fick man pengar, klockan tolv var man, kanske inte rik, men man kunde åtminstone spendera en god hundring på bara ett mål mat. Max hamburgerrestaurang var öppet till ett på natten, varje natt. Min kompis Tina, som jag pluggade med, bodde ungefär tvåhundra meter från Max. Maxmål, plus5 och extra lökringar. Studentlyx! Man åt på riktigt som om man aldrig hade ätit tidigare.
Det är egentligen det jag minns av stundenttiden, dom fattiga dagarna mellan den 25:e och den 25:e har jag förträngt. Allt som betydde något var Maxmålen. Ja, och så kvällen efter Max, då när man drack öl för resterande studiebidrag och lån.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar