Jag sitter i ett kök/vardagsrum/sovrum i Huddinge i min gigantiska Franz Ferdinand-tisha. Framför mig har jag en fungerande men ack så seg laptop och en kopp snabbkaffe. Halv åtta blev jag lämnad och jag hörde i sömnen hur låset vreds om till den lilla men väldigt mysiga ettan som inte alls ser ut att ligga i någon storstad. Det känns snarare som om jag har flyttat ut på landet. Snart går det nog förbi en ko här utanför fönstret. Eller en get.
Så fort jag har druckit upp kaffet så ska jag ge mig ut på en promenad i omgivningarna. De kan ju vara roliga att känna till, även om jag misstänker att detta inte kommer att vara mitt hem längre än till nästa lördag eller söndag. Jag vill inte säga mer än så. Jag vill liksom inte jinxa något, men håll tummarna för mig runt fem, tack.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vi håller tummarna allt vad vi orkar/kramen mamman
Mamma: Tack, tredje gången gillt kanske? :)
Kramar!
Vi håller alla tummar vi kan!
Kram Camilla
Camilla: Det hjälpte :)
Kram
Skicka en kommentar