När klockan slog tre noterade jag symbolen för tre missade samtal på mobilens display, samtliga från skyddat nummer. Någon minut senare kunde jag även se ett litet kuvert uppe i ena hörnet som avslöjade att någon hade talat in ett meddelande i mobilsvar.
Jag var ensam på jobbet och kunde således inte svara när det ringde, inte heller hade jag tid att lyssna av mobilsvar. Jag gick omkring med en klump av nervositet i magen och ett lätt illamående eftersom jag har kommit att erfara att ingen som ringer så många gånger har någonting positivt att säga.
Jag hade självklart rätt. Men det var åtminstone det minst onda av de onda ting det hade kunnat vara. Det var mannen från banken jag skulle träffa i morgon som hade fått förhinder. Han frågade om det går bra att vi ses på torsdag istället och det kan jag väl gå med på.
Jäkla människa att skrämmas på det där viset. Jag hann ju se mycket värre saker framför mig än ett uteblivet bankmöte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du får säga åt honom på skarpen när ni ses!
Spip: Ja det borde jag allt göra! Han ska få se på annat vill jag lova.
Skicka en kommentar