torsdag 23 augusti 2012

Bad Gastein sommaren 2012

I juni åkte vi till Bad Gastein, en liten ort i Österrikiska alperna. I juli åkte vi tillbaka. Vi har ju gjort en del resor de senaste åren. Mest stadssemestrar så vi kände att det var dags för någonting nytt. Och alperna har alltid fascinerat. Så vi åkte dit. Och sen åkte vi dit igen. Känslan första gången när vi satt i restaurangvagnen på tåget från Salzburg till Bad Gastein, den var fantastisk. Miljöerna man åkte genom gjorde en verkligen andlös. Jag är fullständigt förälskad i storheten. Jag är också helt säker på att vi kommer att åka tillbaka igen. Vi bodde på ett litet mysigt familjeägt B&B, Villa Anna. Familjen som ägde det var helt underbara, jag tror faktiskt att de utgjorde en av anledningarna till att vi åkte tillbaka till just Bad Gastein och inte till vilken annan alpby som helst. Alpby som alpby, tänker jag. Naturen är väl lika fantastisk vilket som. Men det är något med Gasteinerdalen.

Om någon googlar in sig på detta för att ni funderar på att åka så säger jag bara: ÅK! Det är smidigt att flyga från Arlanda till Salzburg, en taxi från flygplatsen till tågstationen kostar ungefär en hundring och tågresan kostar 130kr, tar en och en halv timme och är så värd! Det är heller inte särskilt dyrt, själva resan. Vi betalade 3400kr per person för första resan, flyg (som vi bokade direkt med Lufthansa) och hotell (som vi bokade via Hotels.com). Då hade vi fyra nätter i Bad Gastein, så var vi två nätter i Salzburg.  Andra gången var vi bara i Bad Gastein. Salzburg gör man i regel mer än väl på tre dagar.

Vi åkte alltså i början av juni första gången och vi hade jättefint väder. Uppe på topparna låg det en del snö men det var inte mycket. Och vi fick höra att våren var väldigt sen. Andra gången, i juli hade vi både regn, snö och sol. Vädervändningarna var sjukt häftiga och de kvällar det åskade var man inte så himla kaxig när det ekade mellan bergväggarna.

Okej, är ni fortfarande inte övertygade så kommer här kanske världens längsta bildkavalkad. MED BILDTEXTER!?

 Underbara Villa Anna i Juni

I Juni besteg vi berget Graukogel från fot till topp. Och tvärtom, eftersom liftarna inte hade satt i gång ännu. Eftersom juni är lite av en försäsong så var det osäkert om alpstugorna skulle vara öppna. Så i efterhand kan man ju tycka att det var lite dumdristigt att ge sig upp till toppen med en banan att dela på. Dock hittade vi en öppen stuga och fick lunch framåt två. Då hade vi gått uppåt sedan klockan tio. Halv åtta var vi nere igen. 
Här en vilobänk.

 Nu nådde vi aldrig stortoppen på Graukogel, vi kände oss lite för oerfarna och vägen upp dit kändes lite för brant och jag tror att man skulle ha behövt klättra. Men vi besteg Hüttenkogel. Här är jag, stolt som en tupp! Och lite yr. Framförallt lyckligt ovetandes om den helt galna träningsvärken jag skulle ha resten av resan.

En av dagarna i juni gick vi till SportGastein. Dit gick man på en underbar gammal väg mitt emellan två berg. Det är ungefär två mils promenad. Jag hade blivit lovad djur. I Sportgastein släpper bönder från hela Gasteinerdalen ut sina djur för att beta på sommaren. Ibland är det över 3000 djur som strövar fritt där. Jag såg dock inte ett enda. Tydligen berodde det på den sena våren.

Bad Gastein. Genom hela orter forsar ett gigantiskt vattenfall. Vilket ger den mycket av dess charm.

När vi kom tillbaka i juli väntade vårt älskade Villa Anna på oss och det kändes precis som att komma hem. Det är så fint att det liksom ligger uppe på en höjd och blickar ner över dalen och upp över bergen. Ändå är det bara en fem minuters promenad ner till byn.

Första dagen på vår andra resa bestämde vi oss för att gå Höhenweg från Bad Gastein mot granndalen Bad Hofgastein. Om man hade lärt sig någonting av förra resan var det att inte ta ut sig för mycket första dagen. Villa Anna är en utmärkt utgångspunkt för denna promenad. Knappt en kilometer stöter man på några helt tama, tiggiga och bortskämda ekorrar.


 Vissa delar av Höhenweg kändes som en regnskog. Jag har nog aldrig förr sett en sådan grön färg. Eller upplevt så klar och frisk luft.

 I alperna måste man dricka varm choklad med rom. De har en ganska söt rom som påminner nästan lite mer om punch. Är dock ingen expert i ämnet. Men varm choklad med denna Rom efter en hård promenad, kanske i regn, det är nog det bästa som finns. Dessutom serveras den alltid, ALLTID, i helt fantastiskt fina koppar.


 En regnig dag åkte vi upp på Stubnerkogel. Kabinbanan var lite läskig och när den stannade nästan ramlade vi ut, dock blev vi vänligt men bestämt infösta igen eftersom vi bara var vid mittstationen. Väl uppe på toppen rådde snöstorm. Och även om det var kallt och blåsigt så kunde man inte annat än att skratta. Särskilt absurt kändes det när man tänkte på att vi veckan senare skulle ligga på en solig strand i Grekland. Uppe på toppen sprang vi över Europas högst beägna hängbro. Tyvärr missade man utsikten eftersom vi var i ett moln. Och det snöade. Sedan sprack det dock upp. Jag såg en murvel och någon typ av falk eller vråk.

 Sista dagen skulle vi åka till Sportgastein i förhoppningen att det nu fanns djur där. Dock fick vi kliva av bussen i Böckstein och sedan fortsätta vägen till fots då ett bergras hade gjort att bilvägen var oframkomlig. Så vi knatade en och en halv mil. Väl där blev vi belönade! Hela dalen var full av kor! Här är min kille och korna.

 Dom såg verkligen ut att ha det så himla bra. Om jag var en ko så skulle jag också vilja tillbringa mina sommarlov i Sportgastein.


Och sen hittade vi ponnys! Och alla blev glada. Mest glad av alla blev jag!

The End

PS. Jag tror att vi måste åka tillbaka en höst. Kanske en september. Eller tidig oktober. Jag tror att det kan vara himla fint då också. DS.