fredag 25 februari 2011
Easter Parade
Hur som helst så fick jag för ett par veckor sedan låna en annan bok av Yates, nämligen Easter Parade. Jag visste ingenting om den förutom att jag mindes att boken hade en fruktansvärt tråkigt omslag som inbunden men har ett helt fantastiskt omslag som pocketbok. Jag var lite motvillig först men efter bara ett par sidor var jag helt fast och insåg att det var en bok precis i min smak.
Den börjar på trettiotalet (bara en sån sak!) och utspelar sig sedan under fyrtio år (och en sån sak!). Vi får följa systrarna Grimes och särskilt den yngre systern Emily genom lycka men framförallt, och mest, genom olycka. Genom män och arbeten, familjetrassel och städer. Språket är enkelt men fint och boken är sorglig men alldeles, alldeles underbar.
Easter Parade får 4,5 Minnor av 5 möjliga.
torsdag 24 februari 2011
Cyanide & Happiness
onsdag 23 februari 2011
Mäktigt, som en flodvåg
Många av Björns låtar handlade om just Sydamerika. Om Sydamerikas frihet. I ”Det räcker nu!” sjungs om hur människorna får nog. Hur de ställer sig upp mot diktaturerna och slåss för sin frihet. Och det är exakt det som händer i Nordafrika nu. Det är som att det är deras tur. Det är hemskt att det någonsin ska behöva hända och det är hemskt det som händer, men samtidigt är det fint att det händer. Och vi påminner oss själva om att världen är så mycket större än minusgrader och SL-förseningar.
”Det räcker nu! Miljoner människor ropar det; Det räcker nu! Dom gör det nu: Mäktigt, som en flodvåg, skall dom resa sej.”
måndag 21 februari 2011
Cubadust
Visual Design Conference / Intro from Cubadust on Vimeo.
Snyggt. Snyggt, säger jag! Jag gillar, förutom själva skalbaggen, särskilt detaljen med låttexterna. Det är en sann utmaning att komma på vilka de är. Thåström, Lundell och Kent kan vara ledtrådar.
Cubadust finns att följa på Facebook också.
måndag 14 februari 2011
Titta långt där borta! Nu är jag... där borta
"4,2 mil så här! Med bajs rinnande längs benen! Är det att prioritera livet? Tycker jag inte. Det här är värre... än när jag stöpte ljus nere på Gotland!"
söndag 13 februari 2011
Utrensning
Jag vet ju förstås inte hur nära pjäsen är boken, men jag skulle tro att de ligger varandra ganska nära. Historien tar oss till Estland där den äldre Aliide hittar den unga söndertrasade Zara liggandes på sin gårdsplan. Tiden skiftar mellan ett slags nutid och en strängare kommunistisk dåtid. Och den ena hemligheten efter den andra avslöjas. Det är ett starkt drama som sannerligen väcker känslor och som i en teaterföreställning med helt fantastiska skådespelare blir ännu starkare
Det fanns stunder då hjärtat värkte, då man kände avsky, sorg och aldrig tidigare har jag blivit tårögd av ilska under en pjäs. Särskilt Katharina Cohen, som jag själv främst känner igen från ungdomsserien Glappet gör en otrolig skådespelarinsats. Men jag blev också positivt överraskad av Samuel Fröler som jag kanske på förhand hade dömt till att för alltid enbart vara en mysig skärgårdsdoktor. Vad jag kan se så finns det platser kvar och ska man se något, då ska man se denna.
Fotograf samtliga bilder: Petra Hellberg
onsdag 9 februari 2011
I just wanna be OK
Om ni inte redan har gjort det så tycker jag att det är dags att ni upptäcker Indie-pop-sångerskan Ingrid Michaelson från New York. Finns såklart även på Spotify.
tisdag 8 februari 2011
Mordiska mardrömmar
Värre var det när jag helt plötsligt blev modig i drömmarna och började mörda zombiesarna istället för att springa ifrån dem. Jag drömde alltså i helt tydliga detaljer hur jag stack kniven i huvudet på levande döda och vred om för bästa effekt. Jag kunde, när jag vaknade igen, på riktigt förnimma motståndet i skallbenet och minnas ljudet av klegg som rann ut. Liksom hey, inte okay! Jag är faktiskt en normal människa och jag uppskattar inte att mitt undermedvetna försöker att säga mig någonting annat.
Sex avsnitt, sex nätter med zombiedrömmar är nu till ända. Det är tack och lov drygt ett halvår kvar till det att nästa säsong sänds. Ett halvårs respit. Känns tryggt. Fast ändå längtigt(!), för det är en riktigt bra serie som jag gärna tipsar om. Om man inte är mardrömskänslig, vilket jag tydligen är. Det och normal. Fullständigt normal.
(Premiär 20/2 i tv11)
måndag 7 februari 2011
Ingen plats på jorden
Det händer så mycket och ändå händer ingenting alls. Jag ska flytta.. igen. Återigen en andrahandslägenhet. Den här gången innanför tullarna. Och med en resonabel hyra. Neråtsidan i sången är att jag bara är garanterad två månaders boende. Men jag hoppas förstås på fler.
Den längtan jag känner efter en alldeles egen lägenhet är oerhörd. Ett förstahandskontrakt. En plats att kalla min egen. Ett hem. I snart tre år har jag hoppat runt i diverse andrahandslägenheter. Dom senaste två månaderna har jag verkligen försökt att hitta en lägenhet. Intresseanmält mig på små garderober i Rågsved och alldeles för dyra treor i Fisksätra. Betalat trehundra kronor i månaden bara för att få tips om lediga lägenheter. Utan lycka.
Det här med att inte få rota sig, att inte få bo med sina egna möbler, att inte känna sig hemma på riktigt någonstans, det tär. Jag antar att det får tära ett tag till. Men det får åtminstone tära i en fin liten etta på söder.