onsdag 30 september 2009

Svinis

Jag har fått svininfluensan. Det kan visserligen vara en helt vanlig förkylning. Men nja, jag tror nog att det är svininfluensan. Jag har alla tänkbara symptom. Jag har ont i halsen, hostar ibland, jag är snuvig och jag kan kanske till och med ha lite feber.

Låter inte direkt som en vanlig förkylning i mina öron.

söndag 27 september 2009

Sms lördag natt

Skickat: Kom till Carmen!
Mottaget: Men jag vet inte vart det ligger. I så fall får du möta mig någonstans.
Skickat: Jag kan möta dig utanför Carmen!

Såhär dagen efter kan jag inte riktigt förstå logiken i det som igår verkade så självklart. Däremot kan jag förstå varför mottagaren av mina sms aldrig kom till Carmen.

fredag 25 september 2009

Classy



Färgen jag målade häromveckan har flagnat lite. Och jag tror inte att mina naglar riktigt uppskattas här på Östermalm. Jag kan se det i infödingarnas blickar. Arga, arga blickar. Blickar som gör att man liksom vet att man är helt fel.

Jag känner mig nästan lite rebellisk.

tisdag 22 september 2009

The fog

Det är lite charmigt med trettiofemåringar som hoppar till av rädsla när de tittar på en B-skräckis från åttiotalet. Framförallt är det väldigt roligt. Jag har skrattat åt det hela dagen. Jag skrattar lite åt det just nu. Och jag gillar att ha en anledning att reta någon i tid och evighet. På ett snällt sätt förstås. Eller egentligen på vilket sätt som helst.

Hoppa till av en B-skräckis som handlar om spöken som ser ut som gyttjiga sjömän med röda lysande ögon. Haha! Det skulle aldrig jag göra.

måndag 21 september 2009

Fuzzy

Jag har beställt ett läsex av Nick Caves ”Bunny Munros död”. Jag har för mig att den fick väldigt bra kritik när den kom ut på originalspråket. Att recensenterna lovordade som aldrig förr. Riktigt bra alltså. Jag har för mig att det stod någonstans att den ansågs vara lite av en modern klassiker redan från början. Fast det minnet är väldigt vagt, jag kan överdriva en aning.

Har någon läst den? Am I in for a treat eller har mitt minne överdrivit bokens omtalade förträfflighet?

söndag 20 september 2009

Skansen

Jag var på Skansen igår. Jag hade med mig min kamera och hade planerat att knäppa så många kort. Så tänkte jag att jag skulle redovisa för alla djur jag såg. Jag såg djur men jag tog inte en enda bild. Jag är lite besviken på mig själv för det. Tänk så många djur ni hade kunnat få se här annars. Allt från gråsäl till häst, från giftorm till lemur (fast inga som helst pingviner, däremot fanns det några svartvita gäss och om man kisade, ganska mycket, kunde de nästan tas för pingviner). Men jag glömde som sagt bort att knäppa kort.

Jag tror att jag blev lite uppspelt när jag upptäckte chokladhjulet och sedan var det liksom kört.

fredag 18 september 2009

Skynda dej.. innan vardan har fått fatt mysteriet

Jag målar mina naglar svarta till tonerna av Den vassa eggen. Borde göra så mycket men gör visst ingenting alls. Byxorna jag hade på mig i tisdags ligger slängda nedanför sängen. Orkidén blommar i något slags prakt där på brädan. Överfull med rosa små blommor, står den där i fönstret och lutar sig mot rutan. Som om den längtar ut. Som om livet innanför de här väggarna inte är tillräckligt. Och den har ju rätt.

På bordet framför mig står det höga latteglaset. För en stund sedan var det kaffe i, utan mjölk. Jag vet inte ens varför jag har latteglas. Nåja, nu finns däri, ingenting alls längre. Och jag känner att jag letar efter en känsla. Jag lyssnar på Den vassa eggen och målar mina naglar i svart. Men jag känner inte igen mig i det han sjunger. Eller i färgen jag målar.


torsdag 17 september 2009

Hittat i personalrummet



Jag lånade ut lunchpengar till timmisen igår. Idag fick jag dom tillbaka. Med ränta. En halväten äppelmuffin.

onsdag 16 september 2009

Gunnar

Jag har precis läst färdigt den här boken.

Vi gillar Bob. Och Gunnar.

tisdag 15 september 2009

Äppelkladdkakan

För en vecka sedan kom en kund in med en himmelskt god äppelkladdkaka. Jag har inte kunnat sluta tjata om den sedan dess och jag har självklart beskrivit den i detalj för timmisen som inte var där när det begav sig. Idag kom samma kund in igen med ännu en äppelkladdkaka. Personalstyrkan samlades kring henne likt gamar och jag har aldrig sett någon springa så fort som timmisen gjorde när hon förstod vad det var frågan om. Helt röd i ansiktet stod hon sedan där, bredvid äppelkladdkakan, klappade händerna och hoppade av glädje. Och jag ljuger inte när jag säger att hon åt upp en bit jag tappade på golvet. Den sista biten. Ingenting fick förgås.

Kan ni förstå hur god den är? Kan någon baka en sån åt mig (bara mig) varje dag?

måndag 14 september 2009

Hjalmar

Jag lånade ut "Döden och pingvinen". Efter det har mms som dessa börjat fylla min inkorg.







Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det.

lördag 12 september 2009

De tama längtar, de vilda flyger

Jag köpte en bok idag. ”De tama längtar, de vilda flyger” av Sölve Rydell. Jag har aldrig hört talas om varken boken eller författaren tidigare, jag har knappt läst vad boken handlar om. Jag blev så fascinerad av titeln att jag helt enkelt inte kunde låta bli att köpa den. ”De tama längtar, de vilda flyger”, har ni hört någonting så vackert? Är det någon som har läst den?

Annars kan jag verkligen rekommendera ”Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) av Anneli Jordahl. Mycket fin bok. Särskilt intressant är den också om man är insatt i artonhundratalets svenska litteratur och kvinnorörelse.

Nu ska jag sluta boknörda mig och gå ut och dricka öl!

fredag 11 september 2009

Det är visst nån som är tillbaka

Timmisen! Hon är tillfälligt tillbaka i mitt liv, som jag har längtat. Jag har till och med köpt juice, bara för hennes skull. Så att hon kan ha någonting att hälla ut. Hon har tre jobb nu. När jag frågade hur det gick med utbildningen sa hon ”Äh, jag kom inte in.” Hon hade nämligen kommit så långt i uttagningen till någon konstutbildning att hon fick lämna in arbetsprover. Det kanske man alltid gör, vad vet jag. Hur som helst. ”Mina arbetsprover var nog inte så bra.” sa hon, sen sa hon ”Dom var skitdåliga, jag vet ju att dom var det.”

I antagningsbeskedet hade det stått ”Ej antagen. Obs! Du är inte reserv. Hör inte av dig”

tisdag 8 september 2009

Hey!

Jag vill börja med att säga att jag vet att ni saknar systemetkillen, jag märker det på er. Men ni måste faktiskt acceptera att det är över. Inget mer onsdagsvin och inget mer nervöst fnitter bakom bokhyllorna. Inga fler pinsamma historier eller uppdiktade samtal. Okej?

Förövrigt tror jag att jag såg en stressad Korvaspappa på Ica i morse. Och nu ikväll när jag stekte köttbullar gick brandlarmet. Jag nådde inte att stänga av det ens när jag stod på en stol (det är faktiskt ganska högt i tak här, jag är inte kort eller så). Jag blev tvungen att hoppa upp och ner på stolen och slå på larmet för allt jag var värd. Det funkade tillslut. Matlusten efteråt var sådär. Nu måste jag fundera ut en fyndig födelsedagspresent till någon som har fyllt trettiofem. Vad ger man till en sån?

(Ingenting av ovan nämnda saker har egentligen med varandra att göra och det här inlägget saknar helt och hållet någon röd tråd. Köttbullarna var inte ens köpta på Ica.)

måndag 7 september 2009

Handbok för pojkvänner

Minns ni ”På y-fronten intet nytt”? Journalisten Peter Erikssons hejdlöst roliga uppgörelse med manligheten. En sådan där bok som alla män borde läsa men som säkert väldigt få har öppnat. En bok med frågeställningar som bland annat: ”Varför är de flesta män mer rädda för bögar än för att råka ut för en bilolycka?” och ”Är manligheten i kris? Och om så är fallet, hur ska vi få den att gå i terapi när män anser att psykologer bara är till för hysteriska fruntimmer och yxmördare?”. Men skit i den nu.

Peter Eriksson har kommit ut med en ny bok ”Handbok för pojkvänner”. Jag beställde ett läsex av den eftersom jag tänkte att den skulle vara rolig. Och det är den säkert, jag har inte läst särskilt mycket ur den. Men jag läste tillräckligt mycket för att inse; jag är ingen pojkvän. Dessutom stod det någonstans att förhållandehaveri inte alltid är killens fel och jag vet inte om jag vill kännas vid sådana löjliga påståenden.

Men det manliga könet skulle säkert roas av att läsa den, eller snarare; Det manliga könets flickvänner skulle kanske roas av att deras pojkvänner läser den.



(Och det är sant som det står: En halvtimmes tjat räknas inte som förspel.)

söndag 6 september 2009

Vad gör jag nu för tiden?

Jag jobbar, nästan jämt. Läste ”Döden och pingvinen” av Andrej Kurkov och är nu helt inne i uppföljaren ”Pingvin försvunnen”. Samtidigt som jag är helt fascinerad av Anneli Jordahls ”Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)” som handlar om kärleken mellan Ellen Key och Urban von Feilitzen (men egentligen var det titeln jag föll för från början). Så kramas jag lite. Köper massvis med kläder. Och äter sjukt god brunch vid skanstull. Det är vad jag gör.

onsdag 2 september 2009

Såhär drygt 20 år senare

När jag var liten, kanske fem eller sex, berättade pappa en historia om Tycho Brahe som gav mig men för livet. Tycho Brahe, berättade min far, hade varit på en jättefin fest. En så fin fest att han inte ville lämna den för att gå på toaletten trots att han egentligen var tvungen. Min far berättade att Tycho Brahe dog av kissnödighet. Ni kan ju förstå vad en sådan historia gör. Jag föreställde mig helt klart att min blåsa skulle sprängas och att jag skulle dö av urinförgiftning och inre blödningar och explosioner, om jag inte gick på toa vid minsta tecken på kissnödighet. Fram till alldeles nyligen. För nu senast när jag var hemma hos mina föräldrar berättade min far historien igen, men den här gången med tillägget ”ja, fast jag vet ju inte om det är sant.” Hmpf!

Jag var tvungen att googla och det visade sig att pappa glömde en ganska viktig detalj när han berättade den här historien för sin fem, eller sexåriga dotter. Wikipedia säger: ” Den 13 oktober 1601 deltog Tycho Brahe i ett gästabud. Av artighet ville han inte resa sig och gå på avträdet, trots stort behov därav. Efter festen insjuknade Tycho och dog 11 dagar senare. Tycho lär ha lidit av prostataförstoring [!!!] och man har länge trott att han dog av komplikationer av denna. Dock är det så att akut kvicksilverförgiftning leder till symptom som liknar de vid prostataförstoring.”

Det är okej att vara kissnödig en kvart Minna, det är okej.