onsdag 29 juni 2011

Fyra anledningar..

... till varför jag inte tycker om att gå till frisören.

1. Den dömande blicken. Det första frisören frågar är alltid hur länge sedan det egentligen var sen man klippte håret senast. Så höftar man till med ett svar medan frisören håller lite hår mellan fingrarna och ogillat synar topparna. Och även om han/hon inte säger något så kan man känna ogillandet IN I MÄRGEN. Frisören ser helt klart ner på mitt misshandlade hår som bara tvättas med helt vanligt svensson- schampo och aldrig utsätts för varken Balsam eller vårdande hårinpackningar.

2. Kallpratet. Det värsta jag vet är att kallprata med personer jag inte har, eller kommer att ha, någon särskild relation till. Jag tycker att det känns konstigt när frisören frågar mig om när jag har semester*, jag vet ju att denne enbart frågar för att säga någonting, inte för att hon eller han är genuint intresserad. Det blir också lite märklig stämning när jag inte vet om jag ska fråga tillbaka eller inte och så blir det tyst en stund när jag väljer att jag inte vill veta. Sedan frågar frisören vad jag ska göra på semestern* och jag svarar motvilligt. Och sedan blir det konstigt igen när jag inte frågar tillbaka. Och slutligen blir frisören helt tyst.

3. Föningen. Man är så himla nöjd när man går därifrån. Aldrig förr har håret varit så luftigt och fint. Och man tänker att nu, NU har jag lyckats få en frisyr som är snygg utan att jag behöver anstränga mig. Helt klart har jag förträngt att frisören har spenderat minst en halvtimme på att föna håret perfekt med sina häftiga instrument och vana händer. Och aldrig mer ska håret vara så snyggt.

4. Självbedrägeriet. Man har med sig en bild va, på någon skitsnygg tjej typ Jane Birkin eller Francoise Hardy (om man är jag). Man tänker (om man är jag) att om man klipper sig så, så kommer man att se ut precis som den människan. Sedan säger man ju det, till frisören alltså: ”Så här vill jag se ut”, säger man. Fast när det är färdigklippt ser man ju aldrig ut så. Och besvikelsen liksom.. tynger en lite grann.

Så.

*Frågan är bara ett exempel på kallprat och inte det enda frisörer frågar om när de kallpratar.

1 kommentar:

Åsa sa...

Precis så. Precis.