Minna är jobbig

Jag gick precis igenom min äldsta blogg på blogg.se på jakt efter ett inlägg som jag behöver till en krönika. I alla fall så hittade jag det här inlägget från maj 2007. Det är en konversation mellan mig och ett butiksbiträde i en affär som säljer dataprylar. Han verkade lite uppgiven efter ett tag. Stackarn. Minna anno 2007 var en jobbig människa. Jag har mognat sedan dess, det har jag faktiskt.

Minna: Jag vill ha ett snöre som går från datorn till stereon så jag kan lyssna på musik genom datorn, i stereon.
Butiksbiträde: Okej, hur ser stereon ut?
Minna: Den är svart!
Butiksbiträde: Men alltså är det två hål eller ett?
Minna: Eh? Två?.
Butiksbiträde: Är det en bärbar eller stationär.
Minna: Bärbar, ja datorn alltså. Stereon är stationär. Eller ja, man kan väl bära den men det blir lite jobbigt att få med sig högtalarna. Höhö.
Butiksbiträde: Mmm.. Den här blir nog bra.
Minna: Pluppen ser lite stor ut, är du säker på att den passar?
Butiksbiträde: Ja, det ska den göra.
Minna: Får jag byta om den inte passar?
Butiksbiträde: Näe, alltså inte om förpackningen är bruten. Men jag lovar att den passar.
Minna: Men då borde jag ju få byta om den inte passar. För om den inte passar har du ju ljugit för mig.
Butiksbiträde: Eh.. Jo.. men.. Jonas! Får hon byta om den inte passar?
Jonas: Näe, inte om förpackningen är bruten men det ska passa.
Minna: Men om ni är så säkra på att den passar måste jag ju få byta om den inte gör det. Annars känns det ju liksom inte som om ni är så säkra som ni påstår. Jag förstår inte alls er logik.
Jonas: Ja, okej.. Om den inte passar får du byta…

Minna vs butiksbiträde 1-0