Söndagsliv

Vi vaknade sent, låg kvar i sängen länge. Idag är det exakt sex månader sedan vi träffades för första gången. Om man inte räknar den gången jag såg honom men han inte såg mig, när han hälsade på en kollega på mitt jobb. Fast det var ju egentligen där det började, på sätt och vis. En tjuvtitt bakom en bokhylla, en gemensam bekants ihärdiga marknadsföring. Men det är sex månader sedan vi drack öl på vår första dejt. Känns som en evighet sedan och ändå känns det som alldeles nyss.

Dagen idag, min veckas enda lediga dag, tog vi tunnelbanan mot universitetet och botaniserade på Plantagen. Eller; Jonas botaniserade, medan jag successivt lessnade. Jag tycker nämligen inte att det spelar så stor roll vad man har för innekruka till en liten kryddodling att man måste stå och vela i tjugo minuter. Fast jag kan å andra sidan ingenting om kryddodling. Efter Plantagen besökte vi Naturhistoriska museet. Jag ville se ”Värld av is” med foton av Mireille de la Lez, som visas som tillfällig utställning där. Och den var verkligen så fantastisk som jag hade förväntat mig. Vilka bilder! Det tråkiga med tillfälliga utställningar är att de i regel är ganska små. Det hade varit så roligt med många fler bilder. Men det var fint. Himla fint. Och viktigt.


Från utställningen "Värld av is" av Mireille de la Lez

Nu har vi ätit middag. Jonas odlar, helt uppspelt, Basilika i sin kryddlåda. Han är så söt när han håller på. Själv gör jag ingenting speciellt. Bara söndags-är, liksom. Trivs med dagen i kvällen. Tänker på Arktiskt. Tänker på kärlek. Tänker på ingenting särskilt alls.