Karma

Hon behövde ett papper utskrivet. Egentligen gör vi inte sådant och jag hänvisade henne till biblioteket. Med panik i ögonen förklarade hon att biblioteket öppnade en halvtimme efter att ambassaden, dit pappret skulle lämnas, hade stängt. Hon behövde utskriften så att hennes mamma i Iran skulle kunna komma till USA, där hon själv bodde. Man säger inte nej till sådant, det gör man bara inte. Absolut inte i tider som dessa.

Det var dessvärre inte bara ett papper som skulle skrivas ut, utan ett helt dokument som dessutom skulle fyllas i. Så det gjorde jag, med hennes hjälp. Eller hon med min. Det hela tog ungefär tjugo minuter men hennes en miljard lättade ”tack” gjorde det värt det. Hon kallade mig ”an angel” och jag sa att det var väl ingenting. När hon skulle gå sa hon att hon skulle betala men jag sa att det absolut inte behövdes, att jag inte ville ha några pengar. ”I know you don´t” log hon och såg mig i ögonen, ungefär som att det var just därför hon ville ge mig något. Och trots att jag protesterade gav hon mig en femtiodollarsedel, sedan var hon borta.

Så.. Hur många kronor får man för femtio dollar nu för tiden?