Färgen jag målade häromveckan har flagnat lite. Och jag tror inte att mina naglar riktigt uppskattas här på Östermalm. Jag kan se det i infödingarnas blickar. Arga, arga blickar. Blickar som gör att man liksom vet att man är helt fel.
Jag känner mig nästan lite rebellisk.
4 kommentarer:
När jag bodde på gärdet brukade jag skämtsamt kalla mig för östermalms enda slacker. Jihaa! Blogger, mitt nya hem.
Det var på tiden Magnus!
Paddington! Åh vad jag älskade honom, hans syltmackor under mössan.. om man bortser från nu-i-vuxen-ålder-logiska-följder-av-smörgås-på-huvudet-funderingar så såg de bara så smarriga ut, jämt!
Btw, lite rebell ska man väl vara? Menar, så där lagom mycket så man inte tappar jobbet men nog mycket för att göra att man går hem med ett snett leende och rak rygg? :)
Elina: Jamenjagvet! Jag måste nog köpa den där boken. Liksom passa på medan den finns.
:D
Skicka en kommentar