Många års flitig träning kombinerat med utmärkta gener, skulle jag säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
.jpg)
![]()
.................
Kontakta mig
Om mig
Minna Jonsson, trettionånting
Jag är en frilansande skribent, feminist, kulturjunkie och litteraturvetare. Besatt av alper, rödvin och teveserier i allmänhet och Buffy i synnerhet. Älskar att resa och känner mig alltid mer glamourös än vad jag är. Sambo med J och sedan 20/9 2014 även mamma till lille Elliot, som bara råkar vara världens sötaste unge och det säger jag med en fullständigt objektiv röst.
I den här bloggen skriver jag nu för tiden mest om mammaliv men också en del om nöje, kultur och annat som berör mig. Ta inte allt så allvarligt, det mesta är inte det.
Jag är en frilansande skribent, feminist, kulturjunkie och litteraturvetare. Besatt av alper, rödvin och teveserier i allmänhet och Buffy i synnerhet. Älskar att resa och känner mig alltid mer glamourös än vad jag är. Sambo med J och sedan 20/9 2014 även mamma till lille Elliot, som bara råkar vara världens sötaste unge och det säger jag med en fullständigt objektiv röst.
I den här bloggen skriver jag nu för tiden mest om mammaliv men också en del om nöje, kultur och annat som berör mig. Ta inte allt så allvarligt, det mesta är inte det.
Enkel men komplicerad finns på Facebook
Enkel men komplicerad on Facebook
Bloggintresserade
Kategorier
- andras inlägg (3)
- Bilder (38)
- Drömmar (6)
- kultur (83)
- litteratur (9)
- Litterär gestaltning (9)
- Livsåskådning (24)
- Lyrik (38)
- Mammaliv (46)
- Minnen (22)
- nöje (5)
- Resor (1)
- Vardagsbetraktelser (589)
9 kommentarer:
Det är ju ett släktdrag har jag sagt/kram mamman
Grejen är att det syns att du är snygg normalt sett. När jag blir ful på bild så finns ingen chans i världen att nån skulle kunna se bortom fotofulheten och tänka "hon är nog snygg i verkligheten". Som tur var lyckas jag se snygg ut på foton typ hälften av gångerna.
Bert Karlsson?
;P
Hahaha, sjuukt likt Bert Karlsson! :D
Ja mamma, det är ju det. Fast jag är nog bäst på att bli sämst. Syrran på en god andraplats.
Lotta: Åh, va snällt sagt. Om jag hade blivit bra på 50% av korten hade jag blivit överlycklig. Prova 2% så har du mig.
Ser fram emot Prag-korten! ;D
Åsa och Fredrik, jag har en sak att säga er, en sak: Pfft! PFFT!
Om du slapp ett hundraårigt träd i huvudet, så kanske man skulle slippa se smärtan i ditt ansikte.
Ja, det också..!
Hahaha, verkligen släktdrag! Tror ni systrar delar första platsen ganska bra. Kram Camilla
Haha, ja vi gör väl det :P
Kram!
Skicka en kommentar