Jag har inte läst särskilt mycket om Stalin, förutom när han är kamouflerad som gris i Orwells ”Djurfarmen”, men omslaget på den där pocketboken får mig att vilja veta mer. Den får mig att vilja veta hur det kom sig att han blev den han blev. Varför han gjorde som han gjorde.
Efter att jag har läst klart Kallifatides ”Vänner och älskare” som jag njuter av nu, ska jag investera i den där pocketboken om den unge herr Stalin. Pinsamt egentligen och lite tragiskt att det som väcker min nyfikenhet för en historisk person är en vacker bild.

5 kommentarer:
Den där har jag inte sett; måste införskaffas. Och visst var omslaget vasst, bilden underbar. Annars kommer jag in på Stalin en hel del i mitt yrke som lärare i historia, men då handlar det mest om hans handlingar.
Vilken människa som helst kan vara nog så intressant och fascinerande som person (och det är väl det som är det mest intressanta, eller?..)
Kram
Magnus: Det gör så himla mycket, det där med omslaget, för om man blir sugen på att läsa en bok eller ej. Jag brukar inte vara så mycket för biografier och historiska böcker men den här har verkligen etsat sig fast!
(Och du har absolut rätt.)
Förövrigt så har jag läst halva Kallifatides nya, rekommenderas verkligen so far! Vilket språk, det känns som om man dansar fram när man läser.
Kram
Jo han var snygg på nåt sätt, lite som en mystisk poet. Och ganska lik Oscar Wilde också. Har du hört ramsan om Stalin?
"Stalin Stalin barnens vän, fruktad endast av fienden"
:)
Om inte annat så har ju också författarnamnet sin tjusning!
Johanna: Jag har inte sett någon bild föreställande Wilde. Det måste jag förstås kolla upp. :)
Essim: Verkligen!
Skicka en kommentar