onsdag 15 oktober 2008

Morgontrött

I morse när jag vaknade trodde jag att världen skulle gå under. Väckarklockan lät så där olycksbådande och jag kände mig alldeles för trött för att gå upp. Det är visserligen fortfarande i morse men det har åtminstone gått en timme sedan jag trodde att världens undergång var här. Men egentligen känner jag ingen direkt skillnad mellan nu och då.

Jag kan önska ganska ofta att jag vore morgonpigg. Att jag studsade upp ur sängen, helt förväntansfull inför vad den gryende dagen har att erbjuda mig. Att jag var en sådan där människa som äter en ordentlig frukost, kanske till och med gröt. Jag är inte så förtjust i gröt och det enda som tar sig ner genom min hals före klockan tio är kaffe. Och den där nyfikenheten över att utforska världen är totalt obefintlig klockan sju på morgonen. Den är fortfarande obefintlig fastän klockan är åtta. Och fastän jag redan har hunnit med två koppar kaffe.

Och även fast jag vet att jag piggnar till när jag kommer till jobbet är det enda som får upp mig ur sängen om mornarna tanken om att jag får återförenas med den igen vid dagens slut. Jag borde bli bättre på det här med att vara en morgonmänniska nu när jag ändå tvingas att gå upp. För jag gillar ju egentligen att vara vaken.

7 kommentarer:

Becks sa...

Jag funderade lite kring det där i natt när jag för en gångs skull var vaken (jag är ledig idag. jippie) och jag tror inte man nånsin vänjer sig. Antingen är man morgonmänniska eller inte. Fast jag vet ju såklart inte.

För övrigt tycker jag alltid att väckarklockan låter som domedagsklockan när den ringer. :D

Anonym sa...

Och jag önskar att jag kunde sova någongång. Har du någon aning om hur lång en dag kan bli (inte nu iofs, men i vanliga fall, utan tentaångest) när man inte har några missions för dagen, men ändå vaknar 0530...

Tror du man kan omprogrammera sig själv, ställa om sin biologiska klocka?

Anonym sa...

07:59? Det är ju lunchtid ju! :D

Minna sa...

Becka: Jag tror att du kanske har rätt. Antingen har man lätt för att vara vaken om morgonen eller så har man lätt för att vara vaken om natten. Det känns som att man skulle få ut mer av det första.

Addikkttivv: Jag känner igen det där, fast tvärtom. När jag pluggade var jag snarare vaken till 05.30 och sov sen inte särskilt länge. Det är ju det när man pluggar; Det finns alltid någonting att göra, någonting som hänger över en (men man gör det aldrig)

Man kanske kan sluta dricka kaffe?

Fredrik: Plöh! Du är ju galen, galen I tell you!

Magnus Thorn sa...

Har alltid gillat mornar, de kan vara magiska. Och inte är jag trött heller, kan vara vaken vid sex.
En tyst stad i soluppgång kan vara rena balsameringen för själen..:)

Ha det gott.

Anonym sa...

Ha ha, jag gillar din summering av det hela "För jag gillar ju egentligen att vara vaken".

Minna sa...

Magnus: Jag är så avundsjuk på såna som du. Jag vill väl också tycka att morgonen är magisk. Det tycker jag visserligen ibland men då är det för att jag inte har hunnt gå och lägga mig än och jag vet inte om det gills.

Hur som, ha en fin dag! :)

Käpt'n flint: Jamen jag gör´t ju, gillar det alltså (bara inte så himla tidigt).