lördag 2 augusti 2008

En lördag som alla andra

07.00
Jag rycks skoningslöst men ändå tacksamt ur sömnens mardrömslika landskap. Människor med dödligt virus, vägar utan slut, mörker och åter mörker. Jag vet inte vad det är som gör att mina drömmar är svartare än natten nu för tiden. Kanske är det mycket som ska bearbetas. Men jag är alltid tröttare när jag vaknar än när jag går och lägger mig, som om det är på dagen jag egentligen får vila.

09.06
Sitter mittemot Elsa på tåget. Elsa är tre, snart fyra. Hon har guldfärgade foppatofflor och mörkbruna ögon. Hon älskar verkligen sina foppatofflor. Räknar på fingrarna och kommer fram till att hon har varit hos sin mormor i tio dagar och fem nätter.

10.30
Stockholm centralstation är full av folk. De ska resa bort, resa hem. Kanske fånga drömmar i ett fjärran land eller förlora drömmar i en främmande stad. Krasade förväntningar eller trevliga överraskningar. Jag ska också resa, jag vet bara inte riktigt var eller när, men snart ska det bli min tur; att resa någonstans på riktigt. Träffar Becka vid spärrarna. Hon hade brunt hår fast jag trodde att det skulle vara svart. Men hon var lika trevlig för det.

Gullmarsplan – Örby. Lägenhetstitt.
Örby – Årsta. Fodervärdsintervju. Möjligt överlåtande.
Årsta – Alvik – Fridhemsplan. Fredriks Pressbyrå sometimes they come back

Runt 13.30
I Stockholm regnade det hela dagen. Jag hängde i det hemliga rummet bakom själva pressbyrån på pressbyrån. Fick en korv men glömde bort att fråga efter en bulle. Pratade i telefon, läste tidningar, pratade förstås lite grann med Fredrik och bytte ett par ord med övrig personal.

17.37
Fridhemsplan – centralstationen.
Tre hundar väntar utanför mitt tåg, Solo snurrar och jag är så trött.

18.30
Tåget rullar ut från perrongen med alla tre hundar finns i min vagn. Jag orkar inte ens leta reda på min mp3, en av lurarna har ändå gått sönder. Solo ligger och morrar åt hunden på sätet framför vårt. Visar den att det inte är okej att sticka in nosen mellan sätena, äntra vårt territorium. Jag låter honom hållas, för på sätt och vis har han ju rätt.

19.55
Jag ser ljuset. Halvspringer hem genom regnet. Som jag vill hem.

Jag ska sova så skönt i natt, helt befriad från ångestdrömmar om galna människor och jordens undergång. Inatt ska jag sova hårt och drömlöst, det behöver man efter en dag som denna.

8 kommentarer:

fredrik sa...

Jag glömde fråga om du ville ha en bulle. Eller glass :O

Jag skyller på att jag var upptagen med att faktiskt arbeta hela tiden.

Minna sa...

Fredrik: Jag vet allt vad du var upptagen med! :D

Becka sa...

Jag är lättad att det inte hängde på hårfärgen. :D

Du var trevlig också!

Minna sa...

Haha ja, jag förstår det. ;D

twentyfirstcenturydigitalboy sa...

Och inte träffade du mig heller... :/

Åsa sa...

Jag drömde om dig för någon natt sedan. Vi bodde grannar, men jag fick inte säga det till någon. Märkligt.

Minna sa...

Twentyfirstcenturydigitalboy: Men du var väl inte hemma ändå?

Åsa: Konstigt. Jag kanske tyckte att det var pinsamt att bo bredvid dig :D

Åsa sa...

Eller hur!? :P