lördag 30 augusti 2008

Taaaakeee on meeee

Jag lämnade min tillfälliga kombos lägenhet klockan åtta igår morse och kom hem nu alldeles nyss. Igår kväll var det 80-talsafton på Bonden Bar dit jag tog mig direkt efter jobbet, med undantag för en avstickare på ett annat ställe där det serverades mat. Jag är inte så förtjust i 80-talsdisco egentligen men ju senare kvällen blev desto mer sjöng jag med i hitarna. Det kan förstås ha att göra med ölintaget. Och människorna som studsade omkring på dansgolvet, de var sannerligen underhållande att titta på. Det enda dåliga med kvällen var att jag tappade Roxie. Som att det inte är meningen att jag ska hitta kärlek. Nåväl, jag får väl vara envis och skaffa mig en ny. Eller försöka intala mig själv att fabrikstillverkade voodoodockor säkert inte fungerar, ändå.

Idag tog jag bussen in till stan från en vän som jag sov hos inatt. Jag mötte upp en annan vän på t-centralen. Vi strosade runt på söder och gamla stan. Jag upptäckte att de där cabrioletbussarna som jag såg förra sommaren men inte blev trodd på, faktiskt finns. Mitt sinne har varit som ett enda stort ”Vad var det jag sa” sedan dess. Det är så skönt att ha rätt på något sätt. Ett mms skickades naturligtvis iväg, som bevis.

Jag och min vän gick på konditori, ett riktigt sådant med femtiotalsinredning och bakelser. Sedan mådde jag illa och åkte hem. Så nu sitter jag här. Redo för kvällen som ska bestå av film och mig i horisontellt läge i soffan. Så måste jag nog undersöka det där konstiga blåmärket jag har på hakan lite närmare. Jag kan inte alls komma på varifrån det skulle ha kommit. Dessutom är det nog dags att försöka kurera mig ifrån den här helvetiska förkylningen jag dras med. Jag vill gärna kunna andas på måndag.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag saaaaju att du skulle blogga om Roxie. Du är så förutsägbar. Och förlåt för blåmärket :(

Minna sa...

Du är! Ja, men att tappa Roxie var en mycket omtumlande händelse för mig. Jag va ju tvungen att skriva av mig om det.

Blåmärket är fortfarande kvar =(