Hej hej, jag vill flytta in i dig

Igår var vi och tittade på en supermysig trea i Hägersten. Vi kommer troligtvis inte att få den. Att hoppas på en trea är helt enkelt att hoppas på för mycket. Men ändå har jag ju lite redan flyttat in där. Elliots rum var tapetserat med en blå fondvägg med gula stjärnor. Och köket var litet men mysigt och jag kan se hur jag sitter där i morgonrock och en stor härlig temugg. Fast jag aldrig ens har morgonrock på mig. Eller dricker te. Varje gång tänker jag att jag inte får haussa upp förhoppningarna men jag kan liksom inte låta bli för varje gång når förhoppningarna stjärnorna och fallet ner blir alltid lika full av besvikelse.

Förra veckan hade jag flyttat in i en trea med öppen spis vid Globen. Och veckan innan det en tvåaa vid Vitabergsparken. Men jag blev vräkt innan jag ens hade boat in mig ordentligt. Troligtvis kommer jag att få flytta ut ur den här lägenheten illa kvickt också eftersom mitt starka ha-begär inte per automatik gör att den andra parten vill ha vår lägenhet. Särskilt inte när det finns tusen och åter tusen likadana små lägenheter i Stockholms innerstad, där de flesta dessutom har fina fiskbensparkettgolv och lägre hyra. Även om ingen av dem kan ligga lika mysigt till som vår. 

Nu har Elliot börjat somna runt klockan åtta på kvällarna, precis som ni sa att han skulle så igår satt jag inne i sängen och drack ett glas bubbel och kände hur glamouren flödade omkring mig medan Jonas var ute och rökte en cigarr. Men jag tänker att någon gång måste det väl ändå vara vår tur. Jag måste bara ha lite tålamod. Vilket är svårt eftersom jag är en person utan något som helst naturligt tålamod. Jag fattar inte ens hur man gör. Allt måste ske NU. Men jag försöker i alla fall..