Hon släpade slött med fötterna
där hon vandrade
över döda förhoppningar
som drunknat
i tanken om att hon var
någon annan.
”Du fattas mig, din djävul!”
Hon slet tag
i sitt verkliga jag.
Tappade fotfästet
och sjönk ner till marken
där hon blev liggande.
”För mitt hjärta orkar inte mer”
deklarerade hon
medan hon vaggade sin trötta själ
till sömns.
Förkrossad
förtvivlad
förvisad
från allt hon trodde var hennes.
söndag 30 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Vackert Minna.
Där satt den!
Jag tyckte jag såg henne,komma ut...
på den andra sidan..
Jonkenkram.
Käpt´n flint: Tack snälla du.
Har du inget kulturevenemang på g som vi kan gå på?
Jonken: Du kanske såg helt rätt.
Kram på dig!
Joförfan, julkonsert med Carola o Peter Jöback, eller näe.
Vi får la se vad som dyker upp, jag håller utkik efter lovande projekt samt rådfrågar min plånbok med jämna mellanrum =)
Vackert.
Käpt´n Flint: Haha yey!
Ja, håll allt utkik. Jag törstar efter något men jag är för lat för att upptäcka det själv.
Gärna gratis och fint! =)
Magnus: Tack.
Skicka en kommentar