lördag 14 juni 2008

Irritationsmoment

Någonting som gör mig irriterad är när människor som jag inte känner tar upp min tid helt i onödan. Som om den inte är någonting värd. Som om min tid är lite oviktigare än någon annans.

Igår ringde en snubbe som ville titta på min lägenhet. Jag vet att svarstiden för min lägenhet går ut på måndag så han var redan väldigt sent ute. Jag hade lika gärna kunnat vara bortrest över helgen och han skulle då få skylla sig själv. Nu är jag inte bortrest och jag är heller inte i regel en elak människa som säger sådant.

Han frågade när han kunde få komma och jag sa att han kunde komma som idag. Han meddelade att han skulle jobba till två men att han kunde komma efter det om jag skulle vara hemma då. Jag svarade att om han tänkte komma då så kunde jag vara hemma. Vi bestämde att han skulle ringa efter jobbet och sedan komma hit.

Människan har fortfarande inte ringt. Och jag har ju liksom suttit och väntat. Om han ändrade sig och inte ville komma hit eller om han fick förhinder så kunde han väl åtminstone ringa och tala om det. Nu funderar jag på att inte svara om han ringer, bara för att jävlas. Man slösar inte min tid ostraffat, det ska han ha klart för sig!

4 kommentarer:

Åsa sa...

U go girl!

Minna sa...

Han har fortfarande inte ringt, grr!

Anonym sa...

Jag har börjat komma sent med flit eftersom jag insett att det inte lönar sig att komma i tid när ingen annan gör det, bara att jag får slösa bort dagar och veckor av mitt liv genom att stå ensam i fem minuter och se dum ut.

Hoppas du börjar få lite mindre kaos i ditt liv nu :)

Minna sa...

Hej Kristian. Jag har nog börjat göra lite likadant, i alla fall om jag ska träffa människor som jag vet brukar bara sena. Om det är människor som jag vet brukar vara i tid så är jag också i tid. Rättvist tycker jag.

Mja, det börjar väl nysta upp sig lite grann här nu hoppas jag :)