tisdag 17 juni 2008

Jag reser tillbaka i tiden

I ett samhälle där det mesta är datoriserat på olika sätt så är det ganska fascinerande att jobba där jag jobbar just nu. På mitt jobb finns inte en enda dator. Det finns inte en tillstymmelse till något datoriserat överhuvudtaget. Överallt på lagret ligger istället pärmar, massor med pärmar. En del är från början av nittiotalet, det står på dem. En del pärmar innehåller beställningar. På beställningarna sitter små bilder fastklistrade föreställande produkten beställningen gäller.

På sätt och vis är det som att resa tillbaka i tiden när man kommer in på mitt jobb, även om man bortser från bristen av datorisering. Nere i fikarummet, som ligger i källaren, står en gammal kaffebryggare och en plåtburk med skorpor. På väggen hänger det massor av tidningsutklipp, en del är gulnande. En del rör bokhandeln. Andra rör staden och andra ändå verkar helt ovidkommande. Fotografier av gamla Gävle pryder väggarna och det luktar kartong, kaffe och läder.

Uppe på kontoret sitter ett foto på väggen som föreställer butiksägaren och hans två anställda. De har jobbat tillsammans sedan de var tjugo år gamla. Nu är de runt sextio skulle jag tro. Fotot är från åttiotalet, kanske slutet av sjuttio. Det är som om tiden i butiken stannande ungefär när det där fotot togs.

Jag gillar det, för varje gång jag kliver in på jobbet känns det verkligen som om jag reser tillbaka i tiden. Och lite miljöombyte är ju alltid trevlig.

2 kommentarer:

magnus thorn sa...

Det skulle vara mer av det där. Vitalt kallar jag det.
Och som vi brukar säga; "det var inte bättre förr men vi har det sämre nu"..

Ha det!

Minna sa...

Magnus: Jo, det är verkligen speciellt. Mysigt och genuint liksom :)

Ha det fint!