Jag vaknade av ett sms i morse. Det stod ”Snart ses vi!” i det. Och ja, det gör vi. Meddelandets avsändare, Linda, ska jag möta på stationen i eftermiddag. Hon kommer direkt från huvudstaden med stockholmsdialekt och allt. Om inte jag kommer till Stockholm så får Stockholm komma till mig. Så att säga.
Men innan jag ska möta upp henne ska jag leka med barn, inte så mycket leka med barn egentligen, som att fika med vuxna. Fika med vuxna är jag rätt bra på. Det här med att leka med barn är inte riktigt min starka sida. Fast övning ger färdighet, har jag hört. Så jag övar mig lite grann på mina brorsungar nu under förmiddagen, under tiden jag fikar. I morgon kanske jag är en leka-med-barn-expert, vem vet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag tror att man antingen har det i sig eller så har man det inte i sig - det där med att leka med barn. :D
Jag var rätt bra faktiskt. Jag tror allt att man kan lära sig. Jag fick till och med två kramar innan jag gick, och en teckning :D
wohoo!
Jag är grym helt enkelt :D
Gick det inte skitbra senast du lekte med barn? Du bloggade väl om det på AB?
Jag skulle säga att det gick bättre den här gången. jag fick åtminstone inte höra att min tröja var ful :D
Skicka en kommentar