tisdag 1 april 2008

Naken

Idag stod jag naken inför hela min klass. Textseminarium. Att få min text uppläst och kommenterad av människor jag inte känner och som jag aldrig annars träffar får mig att känna mig naken och sårbar. Man måste se in i deras ögon när de kommenterar och det är svårt. Någon frågade mig om jag alltid skriver på det där viset. Deprimerande, krasst, lågt. Såg mina andra texter likadana ut undrade personen? Och ja, det gör de. Det fick mig att känna mig om möjligt ännu mer naken. Som om de verkligen kunde se mig, rätt in i mig genom texten. För även om texten inte direkt handlar om mig så är det mina ord och de kommer någonstans ifrån. Inifrån.

Vad är det som gör att så fort jag ska författa en text så ligger det något krasst över den? Jag verkar omöjligt kunna författa en text bestående av ren och pur glädje. Även om händelsen i sig inte är något särskilt så kan man alltid utläsa något sorgligt mellan raderna. Det finns alltid en dunkel underton.

Är det mitt rätta jag som kommer fram i orden och mellan raderna? Kan det vara så att det är i de här texterna jag verkligen är naken? Varför skulle jag annars känna mig så, när andra människor läser dem?

Fast jag är ju inte låg (vad jag vet), så varifrån kommer det i såfall?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Du kanske får ut din låghet i skrift medan dina gladare sidor kommer fram i samtal med andra människor?

Minna sa...

Så kan det kanske vara. Hm. Men det skulle ju vara roligt om jag kunde skriva glada texter också. Min lärare måste ju tycka att jag är jättedeprimerande :O

Anonym sa...

Jag tror att en av mina musiklärare nån gång sa något i stil med att nästan all bra musik är melankolisk eller sorgsen eller nått sånt, för att melankoli är lite överlägsen som konstform. Riktigt så sa han nog inte. Men jag tror det var vad han menade, ungefär.

Så om du bara hostar upp med lite dystra saker så är det nog mest för att det bor en konstnär i dig. Grattis! =)

Minna sa...

Haha jag gillar din tolkning av vad han sa. Det borde innebära att min stil när jag skriver, är rätt överlägsen. Ja, jäklar! :D